Nu är det faktiskt så...

att tillslut kanska jag få min voffe... då är jag lycklig!

Jag saknar mina vänner...

är d så bara för att man flyttat till stans ände så är det plötsligt sjukt jobbigt å träffas? är inte jag oxå flyttbar? är det inte värt d?

 klart d är...men d e så mkt nu...mkt för alla å för mig å för hela världen... d e alltid mkt... jag vill inte att d ska va mkt längre, jag vill va ledig å göra saker som gör mi glad! som å käka glass med A å kidzen på stan. ligga i gräset å sola med R gå ut å ta ett uteservingshäng med I....allt allt allt! jag vill va ledig!

Jag har iaf världens bästa sis... hon har ställt upp sjukt mkt under flytten och all ambivalens därefter å hon är bara en så klockren riktig stöttepelare.

äkta. det är iaf en vän jag fått njuta av hela midsommar helgen! *glad*

över å ut

/L

 

Linnea

24 juni 2009 17:48

Känner helt klart igen mig gumman. Saknar mina vänner med, som tusan. Och visst känns det surt ibland att dom inte kan lyfta på arslet och komma och hälsa på. Men som sagt, alla har ju egna liv med egna bekymmer. Och detta kanske tillkommer när man bli vuxen...? Kanske är därför man skaffar familj, för att slippa vara ensam. Eller?
Vi får härda ut helt enkelt :)
Puss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Var med och tävla om ett namnsmycke med valfritt namn, budskap ifrån MLDesign. kopiera inlägget och klistra in i din blogg.   Klicka på:   http://mldesign.webgain.se/information/index.xhtm?webgainGroupId=50922 och skriv din E.m...

Japp, det har jag!   denna vecka har varit allt annat än en dans på rosor.. älskade sonen har varit sjuk - hela veckan - konstigt sjuk oxå...och skrämt livet ur sin arma moder sisodär varje natt... vilket resulterat i enorm sömnbrist... stress...

hej hallå kära blogg...   jag har så mkt jag skulle vilja skriva, men orken trytet...   kanske orkar ta mig tid i helgen, å sätta ord på allting i mitt huvud... mycket jobb snurrar...   men mest tröttma...   heeeej heeeeeeeej! ...

Jag saknar något i bland... en glöd och en avstickning ifrån vardagen.   jag vet inte om jag kan hitta den, göra något åt det eller få det någon gång då och då... Hur kan man sakna något som man kanske aldrig haft? mer än i tanken möjligtvis....

orkar inte skriva något vettigt nu heller... lider av total tröttma...   så nu vet ni det! ...